När vågskålen tippat över, hur gör vi då?

Förutom en putsad yta med en kontrast av svarta elkablar krävs det fokus och en disciplin att säga nej till en mängd saker och förslag innan man hittar det man söker. Materialvalen som många gånger har en egen historia kanske inte passar ihop med den berättelsen man själv försöker berätta, då gäller det att ta på sig ”den stora hatten” och se helheten i projektet. Som jag skrev i förra inlägget kommer jag nu visa lite plattor, eller kombinationer jag tycker passar in i olika tidsepoker. Nyrenässansen var den i Sverige rådande arkitekturstilen i industrialismens barndom, byggnaderna murades i tegel och hade vackra utsmyckningar både interiört och exteriört. Motsatsen i det strama och släta ersatte dekorer, och banade väg för 60-talets brutala formspråk. Men vi ska börja från början.

Skärmavbild 2013-10-23 kl. 11.54.51

Min tolkning är en slät blank 7,5x15cm stor platta på vägg, helst satta i halvförband, nörden inom mig vill dessutom ha en mörk fog. Tänk på att man nästan aldrig kaklade hela vägen till tak, då man ville visa upp ornament och stuckatur i taket.

Golvet för mig är antingen en hexagon-mosaik i vitt, den flörtar lite med New York och för mej är det inte fel, badrummet blir väldigt asketiskt och naket. Vill man få verkstadskänslan rekommenderar jag en platta som heter Treverk Home Atelier, som just betyder ateljé. Fram till funktionalismen var självklart schackrutigt i svart och vitt väldigt vanligt, och det är ju alltid ett säkert kort.

Skärmavbild 2013-10-23 kl. 12.04.03

Funktionalismen i vårt avlånga land fick riktigt fotfäste efter andra världskriget. Stilen ville kortfattat bryta mot den rådande byggstilen och fokuserade på släta ytor, stramhet och fokus på det funktionellt enkla, och är den stil som gjort störst intryck på oss då den sammanföll en period av urbanisering i Sverige. Perioden domineras av kvadratiska plattor; vita 15×15 på vägg, 10×10 på golv och 30×30 i hall och kök(linoleum).

Plattorna på väggen var i stort sätt identiska under hela perioden, medan golvplattorna ändrade färg och schackrutigheten ersattes i slutet av 50-talet plattor i en och samma färg. Dom plattorna vi jobbar med idag är från fabriken Royal Mosa. Tonerna som gällde då var vit/rött, grön/grön och blått/blått. Vill man leka lite eller försäkra ett modernare tänk kan man jobba med två olika grå nyanser.

Skärmavbild 2013-10-23 kl. 11.59.58

Mitt kära 60-tal, en epok som är grymt misshandlad och missförstådd, min generation som växte upp i spåren av miljonprogrammet får oftast en spontan uppstötning när man nämner 60-talsarkitektur och vackert i samma mening. Men för mig är det enkelt, 60-talet är funkis på steroider. Om Brutalismen står för brutal eller brut(rå betong på franska, ung.) låter jag vara osagt, men den ärliga och nakna ytan tilltalar mig då det inte går att fuska när allt syns. 15×15 ersattes av 10×10 plattor och glasmosaik. Man eftersökte mer än någonsin enfärgade ytor. Har en fantastisk platta på lager som heter Kho Liang Ie Collection, den i kombination med Brooklyn är en cool nytolkning av 60-talet, vill man vara mer traditionell är en klassisk glasmosaik snyggt.

Skärmavbild 2013-10-23 kl. 12.08.33

Min egna moderna tolkning av industrialismen bygger nog mer på kontraster och strukturers motsats, då menar jag slät mot struktur, ljus mot mörk, brutal mot snäll…

Älskar Blend med sin sågade yta och en storlek som känns igen i 60-talets kalkstensgolv. Officina7 har en underbar struktur som påminner om den klassiska stänkputsen. Vågar man sedan utmana med bensinmacksplattan framför alla så är man hemma!

Fredrik

kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s